onsdag 23 november 2011

Kill me for love del 13

När jag ser på saker och thing i andra perspektiv ser jag saker jag inte vill se, så jag slutade se på dem på det viset. Nu ser jag bara på saker från mitt perspektiv, men en dag kom en tjej in i mitt liv och ändra på det. Så nu ser jag saker från två perspektiv, hennes och mitt.
Just nu ligger den tjejen ute vid stranden och solar. Med sitt vackra hår hängande längs hennes ena sida och ögonen nere i en bok. Just nu ligger henens bästa kompis bredvid och läser en tidning. Just nu badar resten av gänget. Just nu sitter jag åp trappan och studerar flickan som inte mins mig och just nu bredvid mig sitter min bästa vän och försöker visa att han är just det. Min bästa vän.
"Kom igen, vad har du tänkt att göra åt saken?" frågade Chasper.
"Vilken sak?" frågade jag och tittade på honom. Egentligen ville jag inte slutat titta på Felicia.
"När vi åker hem kommer hon ju knappast höra av sig till dig eftersom hon inte lita på dig," sa han och jag suckade.
"Jag vet inte, okej? Jag har inte en aning. Om jag fick bestämma skulle jag kidnappa henne och aldrig släppa henne, någonsin, tvinga henne att minnas mig."
"Om jag kunde fixa det då?"
"Kidnappa henne?"
"Nej pucko, att du får vara själv med henne."
Jag studerade min bästis och suckade sen när jag drog en hand igenom håret.
"Du gör som du vill, men det skulle vara trevligt," svarade jag honom ärligt. Chasper sken upp som en sol och jag visste att han reda hade en plan. Han hade bara velat ha mitt okej. Annars hade nog han och Jolie gjort den tillsammans ändå.

Så på kvällen hade vi bestämt oss för att åka ner till en festival som var. Vi skulle se på fyvärkerierna.
När vi kom dit var det fullt med folk och jag säg hur Chasper direkt började dra runt folk hur som helst och Jolie hjälpte honom precis som jag hade trott. Efter bara ett par sekunder blev vi ensamma. Jag och Felicia.
"Vad hände med alla?" frågade hon oroligt.
"De gick nog bara och kollade på något," svarade jag henne.
"Jaha," sa hon och kollade runt. "Vi kanske borde leta efter dem."
"Eller så går vi och har roligt själv."
Jag tog henne hand och drog med henne blande de olika sakerna som fanns att kolla på. Det var första gången på länge jag såg henne skratta och hon såg glad ut. Till slut kom vi fram till en bänk där vi satte oss ner.
"Tack Alex," sa hon och log mot mig.
"Det var inget," svarade jag.
"Jo det är det."
Jag tittade oförstående på henne.

"Jag vet att jag inte kommer ihåg dig, men jag kommer ihåg bitvis med saker och det måste vara hemskt för dig. Framför allt eftersom jag måste ha varit någon som betyder mycket för dig."
Vi flyttade under tystnaden närmare varandra och jag la min hand på hennes som vilade på hennes ben.
"Jag vet, men det måste vara jobbigast för dig."

Hon tittade upp från sina fötter och tittade mig rakt in i ögonen. Jag kände hur världen runt mig försvann och jag la en hand på hennes kind. Jag strök med ett finger över den och hon log svagt mot mig. Långsamt lutade vi oss mot varandra och blundade, men innan våra läppar ens han komma i närheten av varandra avbröts vi av en kvist som gick av och jag drog mig bort från Felicia och det jag egentligen ville göra.
"Hey, det är fult att spionera på folk, kom fram," sa jag och ut ur buskarna bakom oss kom hela gänget. De såg oskyldiga ut.
"Vem hade kunnat tro att..." började Jolie.
"Spara det," sa jag och reste mig upp. Jag såg att Felicia var generad och jag flinade. Mer han jag inte säga förren smällarna började bakom mig och vi tittade på dem med lycka för tillfället.

Jag ber om ursäkt för att jag inte har lagt upp på ett tag,
XoXo
StoryTeller

fredag 7 oktober 2011

Kill me for love del 12

Jag ska vara ärlig. När jag vaknade på morgonen och regnet fortfarande öste ner och jag upptäckte att i min famn låg en liten flicka med vackra ögon och vackert hår blev jag rädd. Sen kom jag på vad som hade hänt kvällen innan och jag listade ut att vi måste ha krupit in i varandras famn under natten för att hålla värmen. Jag hade ont i nacken och ryggen. Kanske för att jag hade sovit på det kalla golvet med bara en filt och en hård kudde. Jag suckade och tog mig försiktigt ur Felicias grepp. De andra låg fortfarande och sov. Eller jag trodde åtminstone det. När jag gick förbi Jolie kände jag hur någon tog tag i min hand och drog ner mig på golvet med en duns. Men ingen vaknade av det.
"Va fasen Jolie," viskade jag och vände mig där jag satt. Till min förvåning var det Chasper och inte Jolie som höll i mig.
"Tyst," väste han när han såg min chockade min.
"En grej bara, vill jag veta vad ni håller på med?" frågade jag och tittade allvarligt på min vän.
"Okej," sa han och suckade uppgivet. "Vi har varit tillsammans nu ett tag, men vi har hållit det hemligt från er alla. Du håller tyst om det och du säger inget till Jolie om att jag har sagt det tills dig. Fatta hur länge jag har velat berätta det för dig."
Jag nickade bara medan han slängde ut orden. Ju mer jag tänkte på det, ju mer blev det uppenbart. Hur de ibland försvann, hur de alltid höll ihop eller tog varandras parti. Men de hade ju också börjat bråka mer på senaste tiden.
"Vad ville du?" frågade jag honom tillslut och han log.
"Hur är det med Felicia? Hon kom till Jolie i natt och frågade om hon fick sova med oss, men Jolie sa att hon kunde sova med dig," sa Chasper.
"Det är okej nu tror jag," svarade jag.
"Gå och lägg dig igen hos henne," sa han och jag nickade bara. Kände mig som ett litet barn som varit uppe sent och blivit på kommen. Jag gjorde som han sa. Reste mig upp och gick tillbaka till Felicia, kröp ner under filten och kramade om henne i min famn. Jag tänkte inte mer på det fören senare. Då jag fick reda på att både Jolie och Felicia hade varit vakna under det samtalet. Men det var inte fören långt senare...

Det blev inget långt inlägg idag, men det blev ett...
XoXo
StoryTeller