A secret to never be told - Number - Part 2

Jag satt vid datorn och pluggade över skype tillsammans med Momo och Livi när min facebook sida började ge ifrån sig det där ljudet det använder när man fått medelande. Jag suckade och trodde det var någon jobbig person som jag inte alls hade lust att prata med, men när jag tittade vem det var blev jag helt chockad. Fråga Momo och Livi om min reaktion. Jag typ skrek. Det var hur som hellst Luca... och han ville ha mitt nummer! Hur kan man bli så glad över något så normalt och vanligt?
Det var i alla fall början av det hela, vi bytte nummer och sedan satt vi och chattade på facebook ett tag. Normala saker som fick mig att bli glad och mitt hjärta att hoppa.
Sedan dagen efter smsade vi lite med varandra. Vi sa inte speciellt mycket och det vi pratade om var absolut inte viktigt. Kanske när vi bestämde att vi skulle ta sällskap hem efter träningen, men annars... nepp inget. Jag klagar inte, det är rätt skönt och ta allt långsamt. Ta det lungt.
Jag var ute och gick med Momo igår och då pratade vi just om det här. Inget som jag egentligen vill prata om. Men, men...
Hon och Eri har båda tjatat på mig att jag inte har kommit över min förra killen än. Men grejen är att jag tror det.  Jag tror inte ens att jag gillade honom till en början. I alla fall inte som jag gillar Luca. Okej, jag ska inte ljuga. Momo har inte sagt det, men hon har sina andra små funderingar. Jag tänker inte dra upp dem nu.

XoXo
StoryTeller

I am not stupid - The truth about Drake and Carly - Part 7

Hon stirrade på mig där vi satt på taket. Jag måste erkänna att jag saknade den tiden då vi alla hade varit tillsammans utan problem, men jag antar att de var för mycket att be för. Varför hade Carly ens blivit arg på Ammie? Jag hade inte en aning. Jag förstod inte heller hur jag helt plötsligt hade blivit hennes kille. Jag gillade henne inte ens på det sättet. För mig var hon mer som en syster. Nu var jag tvungen att spela hennes kille. Fatta vad jobbigt det är!
"Drake, jag är ledsen att jag drog in dig i det här," sa hon mjukt och lutade sig fram mot mig.
"Det är okej, jag fattar bara inte varför du var tvungen att säga att vi var tillsammans," svarade jag med en uppgiven suck. Hon satt tyst en stund innan hon log igen.
"För att jag inte vill att det ska vara en lögn," sa hon sen och kröp närmare mig. Väldigt nära...
"Vad menar du med det?" frågade jag henne och hon log. Ett leende som jag inte gillade, inte det minsta.
"Att jag älskar dig och att jag vill ha dig till min pojkvän," sa hon enkelt till svar.
"Carly, jag ser dig bara som min syster," sa jag mjukt mot henne och hon suckade uppgivet.
"Har jag ingen chans mot henne?" frågade hon sedan och jag skakade på huvudet. "Det gör inget, hon blir nog snart tillsammans med Liam ändå. Då kommer du komma till mig."
Jag drog en hand igenom håret. Carly var fortfarande nära mig och jag suckade lite.
"Vad menar du nu?" frågade jag och mötte hennes blick.
"Inget, du kommer snart få se," sa hon och hånlog mot mig innan hon la all sin tyngd mot mig och vi låg ner på taket och hon pressade sina läppar mot mina.
"Hej Carly, hörde du inte vad jag sa?" frågade jag medan jag puttade bort henne. Elle försökte för hon klamrade sig fast vid mig. Som en igel.
"Nej," sa hon till svar och kysste mig igen. "Bara en liten stund."
Det var hemskt hur jag inte kunde säga nej till henne och det var hemskt hur konstig hon hade blivit. Visste jag inte bättre skulle jag tro hon var en phykopat. Hur som helst lät jag henne fortsätta och kanske gjorde det mig konstig också, för vem kysser en annan person som de inte ens gillar? Ja... Jag var nog också konstig jag med...

XoXo
StoryTeller