Your Story - Prolog

I am a normal girl. I guess you can say I was a normal girl. Since I was little I was always one of those girls that had her nose in a book. Books were always my everything. The real world never seemed to compare to the stories in books. The thing was that when life caught up to me, I wasn't ready. Not even close. 

I closed the book and stood up. The sun was hitting my face and it was hot. I hadn't realized until now and left out backyard. The air made it hard to breath but summer was always my favorit season of all. The dresses, the skirts, the free time to read all the books that I could. I knew that for all my friends (the few I had), summer meant friends, parties and the beach. Some of them had work too. No one invited me to parties but even if I got invited I never went. I made a left and found myself on the road that went into town. My converse were making sounds together with the gravel on the ground. A few blocks away I stopped. In front of me was a tiny bookstore. However, this bookstore was my favorit and they had all the books I could ask for. 

"Looking for something special today?" the owner asked as I went in and I smiled. The owner of the bookstore was maybe seventy and an old Chinese man. He was always smiling and nice to me. 

"No Mr. Chang," I said back and made my way between the shelf's. I took up every book that seemed interesting and then put it back after reading the back. After what probably was an hour I walked up to Mr. Chang. 

"Mr. Chang don't you have any new books?" I asked and looked at the old man that met me with a smile like always. "I think I have out read your store." 

"No, nothing new for now," he said but came out from the counter. "However I do have a book that I think you will like." The old man made his way to the far back shelf and pulled out an old book and dusted it of. It looked like it had been in the store for as long as Mr. Chang and I smiled as he gave me the book.

"You see, there is no point in reading all these books if you haven't lived a little yourself," he said and walked back to the counter. I looked after him, sure that he had lost his mind. I turned the book around and read the back. It was about a boy who was famous and a girl that by accident got in his way. The book seemed to have a good story but the ending seemed predictable. I look at the book one more time and read the text on the front. "Your story." Weird name for a book. However I decide to trust Mr. Chang and take the book to the counter to pay. He takes my hand and smile.

"Don't you worry about it," he says and release my hand. "You can pay next time." 

As soon as he says the words I realize I have forgotten my wallet at home and smile back to the old man.
"Thank you," I said and left the store with my new book in hand.

The soulcollector - Preview/Prolog

Det började som vilken annan dag som helst. Jag gick upp solen lyste och det var en varm dag i början av sommaren. Skolan hade precis slutat och för den här terminen och jag fann mig själv vandrande genom staden. Om en halvtimme skulle jag möta Erin vid havet. Det gick fort. Jag såg inte ens när det hände. Helt plötsligt när jag gick över vägen hördes det hur något bromsade och tutade. I några sekunder var allt svart. 

Jag öppnade ögonen stod jag på andra sidan gatan. Folk sprang runt mig mot något som hade hänt. Jag vände mig om för att se vad alla sprang mot. En lastbil hade kört på någon. Personen låg mosad under bilen, det syntes inga tecken på liv. Hon hade vackra blå skor, de såg ut som mina. Jag tittade ner på mina skor. Det såg inte bara ut som mina skor, det var mina skor. 

"Hayley Harper?" hörde jag plötsligt en röst bakom mig. Jag vände mig om och möttes av ett par kristallblå ögon och korpsvart hår. Han var solbränd, muskulös och lång. Mannen framför mig hade svarta trasiga jeans. mörklila t-shirt och en mörkröd halsduk. Över hela hans kropp slingrade sig tatueringar och han hade öron och svans från ett djur. Pälsen av djuret var grått och såg taggig ut. Det var nog en varg. Jag kom på mig själv med att ha stirrat på honom.

"Ja?" svarade jag honom tillslut och han log mot mig. Han slog till mig i pannan med sin handflata och allt började bli svart igen. "Vad gör du? Vem är du?" frågade jag med en viss ansträngning. Jag lutade mig mot honom för stöd och allt blev svart. 

Jag flöt. Vagt medveten om att jag rörde mig men inte hur. Jag var rätt säker på att jag inte gick. Någon höll om mig och någons värme värmde mig. Vad hände? Hade allt bara varit en dröm? Personen som bar mig la ner mig i något mjukt och mumlade något på ett språk jag inte förstod. Det brändes till. Hela min kropp kändes som att den skulle brinna upp och jag öppnade ögonen. De kristallblå ögonen mötte mina igen. 

"Ligg kvar," viskade han och stök mitt hår. "Det kommer inte ta lång tid." Hans röst var som en melodi. Det brände till igen i min kropp och jag gnydde till av smärtan. Lika plötsligt som allt hade börjat slutade det och min kropp började kännas som vanligt igen. 

"Vem är du? Vad hände? Vart är jag?" frågade jag honom och kände mig utmattad. Han log igen. Han hade ett vackert leende som fick hela mig att smälta.

"Samuel," sa han som svar på min första fråga. "Du dog." Minnena kom tillbaka till mig. Dog. Jag kom ihåg att jag dog. Lastbilen. Vad skulle min familj säga och göra? Samuel fortsatte. "Du är i underjorden. Och nej, det är inte helvetet men inte heller paradiset. Du är i underjorden. Här har du fått samma jobb som mig. Hayley, du är en själsamlare. Det innebär att du samlar döende själar och tar dem dit de ska. Du kommer bli tilldelad ett djur som blir ditt att dela resten av din tid här med. Du kommer bli tilldelad en partner att jobba med. Du kommer få utbildningen. Du kommer få arbeta här fram till dess att De tycker du kan gå vidare."

Vad menades med det här? Hade jag gjort något fel i mitt liv för att förtjäna det här? Jag kom inte ihåg. När jag väl tänkte på det. Jag kom inte på något om mitt liv längre...

A secret to never be told - Prolog

Jag vet inte när allt började. Jag vet bara att en dag gillade jag honom. Jag gillade honom utan att veta att jag gillade honom, fast jag visste nog ändå. Jag vet, komplicerat. Jag ska ta det från börja. För 7 år sedan började jag träna självförsvar och då träffade jag en kille med längre hår än mig, det gick till midjan på honom. Då tänkte jag inte så mycket om honom. Ju mer jag lärde känna honom och ju äldre vi blev ju snyggare och snällare blev han (ja, han klippte sig). Det fanns inget jag kunde göra åt det. Jag gillade honom mer och mer. Utan att veta när gick jag runt och funderade på om hur det skulle vara att honom nära mig, ha honom kyssa mig. Saker som blev förbjudna tankar. Dels för att ett av mina ex som inte är att leka med är kompis med den här killen och dels för att mina kompisar och jag satte upp en "regel" att ingen av oss skulle röra honom. Så jag gjorde inte det. Jag försökte se honom bara som min vän. Problemet var, i helgen hände det som inte fick hända. Vi började flirta med varandra och det ledde till att vi kysste varandra som i sin tur ledde till att jag fick hopp. Men han sa att det inte skulle bli något så jag sa inget mer om det. Nu ska vi låsas som om inget hänt, problemet är att jag inte vill det. Jag vill ha honom hos mig. Jag bryr mig inte om vad andra tycker och tänker och framför allt inte mitt ex. Så för en gång i mitt liv skulle jag vilja göra något för mig. Jag vill ha honom. Jag hoppas att ni håller med mig om detta, för detta är allt jag har att säga om det för nu...

XoXo
StoryTeller

P.S

Den här berättelsen kommer inte bli uppdaterade så ofta, mest för att den hänger ihop lite med mitt liv.

D.S