Jag vågade knappt andas. Han var så kall att jag rös.
"Nahtan?" viskade jag.
Han gnuggade sin kind mot min mage och jag kände kylan genom nattlinnet som var extremt tunt.
"Vad är det?" frågade han.
"När ska vi gifta oss?" frågade jag tyst.
"Om två dagar," svarade han. Jag suckade. Så snart?
Han tryckte sig mot mig. Jag rös på nytt. Även fall vi hade täcke på oss, hur var det möjligt att han var så kall?
Jag la min hand på han hår och började pilla i det. Det var lite stripigt, men förvånans värt mjukt. Jag tittade på honom. Han rörde sig inte ur fläcken.
"Mellony, jag är ledsen för att dra in dig i nått sånt här," sa han efter en stund.
"Vad menar du? Jag valde att följa med dig."
"Jag vet, men jag tvingade dig lite."
"Nej, du gav mig ett val."
Han tittade upp på mig. Även fall jag inte såg så bra i mörkret såg jag hans ögon helt klart. Jag kände hur han flyttade på sig närmare mig och hödre upp.
Helt plötsligt kände jag hans hår mot min hals och hans huvud vid mina bröst. Där log han i ytligare några minuter. Nahtan suckade. Det var som om han försökte sammla mod till nått.
"Mellony..." Han börade säga nått men avbröt sig. Av någon anledning började jag tänka på ett litet barn. Men jag visste att han inte ville ha mig som en mor. Han rullade över på mage vid sidan om mig och reste sig upp lite. Han hade bar överkropp och var solbränd och muskulös. Ögonen studerade mig intesivt och sen lutade han sig fram och kysste mig. Min första kyss gick till honom. Jag klagade inte. men jag nöjt nog inte heller. Han lämnade mina läppar och tittade oförstående på mig.
"Du puttade inte bort mig?" sa han med stora ögon.
"Vi ska gifta oss, vad är då poängen med det?" svarade jag och log svagt. Han nickade och kysste mig. Jag kände direkt skillnaden. Den var längre, mer passionerad och med lunga. Nahtans ena arm började gilda upp för mitt ben och den andra la sig runt min midja. Han tryckte upp mig mot honom och själv la jag armarna runt hans nacke.
Ett förhållande utan kärlek...
Skulle det vara möjligt?
Jag kände redan nu hur mycket min kropp skrek efter mer men hur min hjärna sa ifrån. Han lämnade mina läppar och jag andades tungt. Sen la han ner mig försiktigt som jag var gjord av porslin.
"Vad är det?" frågade jag.
Han vände sig om från mig, men låg fortfarande ganska näsra. Jag kände att han fortfarande var kall. Jag ville värma honom så jag kröp närmare, la mina armar runt hans mage och mitt huvud på hans axel.
"Vad gör du?" frågade han.
"Värmer dig."
"Är jag så kall?"
"Du skulle bara veta."
Han sa inget mer, Jag förmodade att han hade somnat. Jag tror jag också somnade för innan jag visste ordet av var det morgon och Nahtan var borta från sängen.
Jag gick ner för trappan och en bekänt kom fram till mig. Hon tog min arm och drog in mig i ett rum. Jag fick ett bad, en kläning i vitt och sen gjorde hon iårdning mitt hår så att det såg vackert ut. När jag tittade mig i speglen stod en främling framför mig och inte jag.
Dagen gick och framåt middagen kom Nahtan. Han stirrade på mig en lång stund innan han log.
"Du är vacker," sa han och la armen runt min midja. Drog mig till sig och kysste mig. Jag förstod att kyssen kvällen innan bara varit ett test för att se hur villig jag var. Han släppte allt utom min hand. Middagen var seg och långsam. Vi satt på varsin sida av ett stort bord.
"Imogon är bröllopet," sa Nahtan och jag kände en klump i magen. Ville jag verkligen det här?
På kvällen var han lika kall igen och jag kröp ner bredvid honom. Han protesterad inte och de kändes på något sätt skönt att ligga så nära honom.
Men gifta sig? Ville jag vakna up imorgon?
Nu du, nu får du snart läsa del 4 i hime-sama. Berätta gärna vad du tycker om den så här långt! Du vet aldrig var en historia kan komma fram.
Mvh
StoryTeller
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar