A secret to never be told - A kiss by the street - Part 1

Det hade gått två veckor. Två veckor sedan vi sist hade rört varandra. Vi hade kommit överrens om att bara vara vänner, inget mer. Men mitt hjärta skrek efter honom. Jag ville ha honom hos mig hela tiden och aldrig släppa honom ifrån mig. Den första veckan efter lägret hade vi inte ens träffat varandra. Den andra veckan på tisdagen då vi hade haft våran vanliga träning var han där. Jag och Emi stod och pratade utanför träningshallen när han gick förbi tillsammans med Oliver. Våra blickar möttes och vi log mot varnadra. Sen gick han iväg. Jag och Emi stod och pratade lite till. Helt plötsligt kom han tillbaka till oss och frågade vad vi skrattade. Egentligen skrattade vi åt en grej som Oliver hade gjort på lägret och han tyckte också det var kul. På en grad kanske. Emi cyklade iväg och skrek att vi skulle prata med varandra. Och det gjorde vi, om allt utom det hon ville vi skulle prata om. När vi började cykla hem visade det sig att han skulle åt samma håll som mig. Det var inte långt, men det räckte för att vi skulle känna oss bekväma i varandras närvaro. Men när vi skulle dela på oss sa vi bara hej då till varandra. Inget mer.
På torsdagen var jag inte på träningen på grund av att jag var på kurs. Något som i och för sig var kul. Men jag hade velat se honom. Jag bestämde mig också för att prata med mina föräldrar om det här.
Så nästa gång vi träffades var alltså i tisdags. Träningen flöt på som vanligt utan något som hände. Vi tog inte mer kontakt med varandra än vi behövde. Efter träningen följde jag Thess och Lacy till deras busshållplats. Det är inte så långt från lokalen där vi tränar. Hur som helts, Oliver kom och jag trodde att jag hade missat Luca. Att han redan hade åkt hem. Som tur var kom Thess buss då så jag kunde åka hem. Precis när jag kom runt hörnet av ett hus såg jag honom cykla iväg och jag cyklade ikapp honom. Så åter igen tog vi sällskap hem. Den här gången stannade vi dock där vi hade delat på oss sist och pratade. I en timme. Inget jag hade något emot och jag måste säga att det fick mig att känna mig närmare honom. Ju längre vi stod där ju närmare kom vi varandra och ju mörkare blev det runt oss, men aldrig riktigt mörk och det var inte speciellt kallt heller så det gjorde inget. När vi väll bestämde oss för att åka hem tog han det sista steget emot mig och vi kysste varandra.
Det finns bara saker som man inte kan hjälpa. Det här var en av de grejerna. Jag vet att det här itne bra, men jag gillar verkligen Luca. Det här är våran hemlighet okej? Det är inte många som vet och säg inte till någon... Mina känslor kommer alltid nå den jag vill att de ska nå.


XoXo
StoryTeller


P.s
Inga namn är de riktiga till personerna i verkligheten.
D.s

I am not stupid - When feelings collide - Part 6

För första gången i mitt liv visste jag inte vad jag skulle säga till någon. Jag undevk honom i början och visste hela tiden att jag inte kunde hålla på så här för det skulle såra honom. Nu är jag med honom, men jag kan inte titta på honom. Det kanske gör mer ont än att jag inte är med honom alls. Jag vet inte. Om sanningen ska fram så hade jag ju gillat Liam från början. Det hade jag alltid gjort. Så varför unvek jag honom? Jag vet inte. Om jag hade bestämt hade jag svarat honom, men jag kunde inte. Inte där och inte då. Jag drog en hand igenom håret och la mig ner på min säng med en suck. Hur hade jag kunnat låta det bli så här? Min bästa vän var en bitch och hatade mig, killen jag hade gillat hade blivit tillsammans med henne och jag gillade honom inte ens för jag gillade Liam och han gillade mig också. Men man blir inte tillsammans med sin kompis ex, fast hon är ju inte min kompis längre. Det har hon gjort väligt klart på senaste tiden.
Det knackade på dörren och jag satte mig upp. Den öppnades långsamt och Liam kom in i rummet.
"Hej, förlåt att jag bara dyker upp," sa han och log mot mig. "Din mamma släppte in mig."
Jag var så chockad över att få se honom att jag helt glömde bort att inte kolla på honom och när jag väll gjorde det blev mina kinder röda och jag tittade bort.
"Okej, sp vad ville du?" frågade jag mjukt och bet mig själv i läppen för att jag inte kunde säga det som jag egentligen ville säga.
"Inget egentligen," svarade han ärligt och satte sig bredvid mig på sängen. "Jag ville bara hänga lite. Det är ju inte direkt som om jag har något bättre för mig."
Jag tittade lite på honom genom min lugg i smyg. Han passade så bra in här, i mitt rum, i min närhet.
"Okej," sa jag igen och han log igen. Lika varmt som innan. Sen satt vi där, tysta ett tag. Ingen av oss visste riktigt vart vi skulle starta eller vad vi skulle prata om. Tillsut bröt Liam tystnaden.
"Ammie, jag kom egentligen hit för att få höra ditt svar," sa han och jag tittade oförstående på honom.
"Vad menar du?" frågae jag.
"Till mina känslor," sa han och tittade på mig. Jag satt tyst och tittade faktiskt inte bort den här gången. Jag tog ett djupt andetag och log mot honom.
"Du vet, när du blev tillsammans med Carly gav jag upp på dig," sa jag och tittade tillslut ner i golvet. "Jag sa till mig själv att du gillade henne och inte mig, så jag bestämde mig för att störta er vad som än hände. Jag antar att jag misslyckades."
"Vad menar du...?" Liam började sin fråga men jag avbröt honom med en kyss. Jag vet inte, men jag tror jag grät.  Liam puttade inte bort mig, han blev inte stel, han la armarna om mig och kramade om mig medan han besvarade min kyss.
"Det var allt jag ville veta," mumlade han tillslut mot mina läppar och jag log mot honom. Japp, jag grät med säkerhet nu.

XoXo
StoryTeller

A secret to never be told - Prolog

Jag vet inte när allt började. Jag vet bara att en dag gillade jag honom. Jag gillade honom utan att veta att jag gillade honom, fast jag visste nog ändå. Jag vet, komplicerat. Jag ska ta det från börja. För 7 år sedan började jag träna självförsvar och då träffade jag en kille med längre hår än mig, det gick till midjan på honom. Då tänkte jag inte så mycket om honom. Ju mer jag lärde känna honom och ju äldre vi blev ju snyggare och snällare blev han (ja, han klippte sig). Det fanns inget jag kunde göra åt det. Jag gillade honom mer och mer. Utan att veta när gick jag runt och funderade på om hur det skulle vara att honom nära mig, ha honom kyssa mig. Saker som blev förbjudna tankar. Dels för att ett av mina ex som inte är att leka med är kompis med den här killen och dels för att mina kompisar och jag satte upp en "regel" att ingen av oss skulle röra honom. Så jag gjorde inte det. Jag försökte se honom bara som min vän. Problemet var, i helgen hände det som inte fick hända. Vi började flirta med varandra och det ledde till att vi kysste varandra som i sin tur ledde till att jag fick hopp. Men han sa att det inte skulle bli något så jag sa inget mer om det. Nu ska vi låsas som om inget hänt, problemet är att jag inte vill det. Jag vill ha honom hos mig. Jag bryr mig inte om vad andra tycker och tänker och framför allt inte mitt ex. Så för en gång i mitt liv skulle jag vilja göra något för mig. Jag vill ha honom. Jag hoppas att ni håller med mig om detta, för detta är allt jag har att säga om det för nu...

XoXo
StoryTeller

P.S

Den här berättelsen kommer inte bli uppdaterade så ofta, mest för att den hänger ihop lite med mitt liv.

D.S